Bygg- och anläggningsbranschen har förstått att enkla och effektiva lösningar är fördelaktiga
Hilde Oreld - Finansavisen
Ronny Wilberg fiskar fram sin telefon från de djupa fickorna i arbetsbyxorna. Den har ett robust skal och på det en plastpåse med zip-lås. Peab-snickaren har en fråga till Steffen Nerdal om användandet av SmartDok-appen, och en önskan om en lite annan lösning på registrering av övertidstimmar.
– Vi är så lite som möjligt på kontoret. Det är användarna som berättar för oss vad vi ska göra och hur systemet ska fungera. Det är här produktutvecklingen sker, säger Nerdal till Finansavisen och bjuder in entreprenören Peab till ett nytt möte.
Digitala system
Anledningen till samtalen är att Nerdal är SmartDoks förlängda grundar-arm i Sverige, men nu är han på besök i huvudstaden. Det Alta-baserade företaget har även ett kontor på Lysaker i Oslo. SmartDok är Norges mest använda digitala system i bygg- och anläggningsbranschen.
Det handlar om att göra vardagen enklare för allt från snickare till ledning och revisorer. Lösningen ger översikt och enkel kontroll av timmar på anställda och maskin, varuanvändning, service på maskiner och underhåll, verktygsöversikt, dokumentation, checklistor ,timlistor, semester, och frånvaro, registrering av sprängmedel-uttag med mera.
Peab har runt 1.600 användare av systemet och har varit kund i tre år.
– Anledningen till att det blivit så pass väl mottaget, är att allt finns på mobilen, säger projektledare Helge Aune i Peab support, som har varit ansvarig för att implementera SmartDok i hela Peab
– Vad använde ni tidigare?
– Pappersblock, några excel-lösningar och ett internt system. Men det tillvägagångssättet var för krävande för de anställda.
Ger stora vinster
Anläggningsarbetarna har sedan de började använda SmartDok år 2014 jobbat på projektet Grüner Village på Grünerløkka, Oslo. Där ska en gammal fabriksbyggnad och två nybyggen bli till 76 lägenheter.
– Det ska stå nyckelfärdigt till jul, säger snickare Åge Helmersen och skrattar högt, vilket gör att vi blir osäkra på om det är ironi eller om han menar allvar.
– Vi använder systemet ute på fältet. Det ger stora vinster eftersom vi sparar tid i hela kedjan; alla som ska registrera och godkänna, bättre kontroll på lön och timlistor och vi får talen mycket tidigare.
Dessutom är risken mindre för fel eftersom allt läggs in digitalt, både vad gäller fakturaunderlag och lön, säger Aune till Finansavisen.
Ved sidan av honom ler Nerdal som en sol. Det är musik i hans öron. Och det är också så han ska fortsätta bygga företaget mot norrmännens grannar i öst.
– Sättet vi ska göra det på, är egentligen ganska tråkigt. Vi gör som i Alta och Oslo, där vi lägger sten för sten. Och vi hör på vad kunderna vill ha. Bygger vi något som inte är tillräckligt bra, förlorar vi kunderna. Då måste vi tillbaka på kontoret och jobba vidare med det de vill ha. Vi är nämligen extremt fokuserade på att skapa resultat. Det hjälper inte med världens smartaste idéer om ingen är intresserad i att köpa just dem.
Skillnad på Norge och Sverige
Och resultat har SmartDok skapat. Två gånger har de vunnit näringslivets idrottsgala, nämligen European Business Award. De har tjänat pengar i Norge från dag ett och haft en bra tillväxt i omsättningen. För två år sedan var den runt 20 miljoner kronor. I år pekar det mot en omsättning på runt 35 miljoner kronor. I fem år på rad har företaget fått Gaselle-stämpeln, varav ett år som Gaselle-vinnare.
Samtliga stora entreprenörer i Norge, som Veidekke, Peab, NCC och Skanska är kunder. Totalt finns det 1.200 kunder och 40.000 användare i Norge. I Sverige har bollen precis satts i rullning, med 150 kunder och drygt 3.000 användare.
– Vi har testat och misslyckats i Sverige, säger Sverige-ansvarige Nerdal till Finansavisen.
– Vad är den största skillnaden på att förhandla med svenskar och norrmän?
– I Norge tas det snabba beslut. Även om det har varit några samtal tidigare, är det chefen som bestämmer. Inget mer snick-snack. I Sverige sätts det upp arbetsgrupper, arrangeras work-shops och alla pekar på varandra. Det kan ta två år innan de klarar att bestämma sig, suckar Nerdal.
Tidigare har den 201 centimeter långe bergensaren, som ursprungligen är ekonom, jobbat med bland annat sälj och rekrytering hos Nordens ledande tekniska analys-företag Investtech, samt i Skandiabanken. Då han, av en slump, hörde om IT-företaget i Alta som lade byggbranschen framför sina fötter, kände han att han bara var tvungen att flytta till Alta och bli med på resan. Där var han i två år innan han fick ansvaret för det svenska företaget.
– Nu börjar vi också att tjäna pengar i Sverige, men det har tagit lite tid. I Norge är vi marknadsledande. I Sverige jobbar vi med att bygga upp ett varumärke med varje enskild kund. Det handlar om att ha empati och vilja varandras bästa. Och det är ju ett stort beslut att ta. Våra kunder måste ju ändra sina arbetsrutiner radikalt, säger Nerdal och reflekterar:
– En av succéfaktorerna hos företaget tror jag är att vi inte bara säljer lösningen till kunderna och önskar dem lycka till. Vi håller dem nästan i handen tills de har lärt sig systemet fullt ut och kan använda det utan hjälp från oss.
Företag med 20 anställda
Kunderna innefattar allt från enskilda näringsidkare som vill ha ett bättre fakturaunderlag och bättre kontroll, till de allra största företagen. SmartDok består av tio moduler totalt, men kunderna köper bara de modulerna de behöver.
– Snittkunden är en firma med 20 anställda som använder systemet för att hålla ordning på timmar (tidrapportering), material, fakturor, anställda och maskiner. De betalar runt 1.000 kronor i licens per anställd per år, förklarar Nerdal och lägger till att det totalt finns 23 anställda i SmartDok AB.
På Seilduksgata på Grünerløkka, Oslo, jobbas det för fullt. Det är arbetare, arbetsledare, byggdamm, gipsplattor och temporära installationer i en skön förening. Vi är dock fortfarande osäkra på om Helmersen skämtade eller var allvarlig tidigare när det gäller inflyttningsdatum.
– Lugn. Vi blir färdiga i tid, slår Peabs projektledare Mads Steiro Nyland fast.
Artikeln publicerades ursprungligen i norska Finansavisen lördagen den 15 juli.